BO:s rapport ger gott betyg till kvinnojourerna

På torsdagseftermiddagen arrangerade Barnombudsmannen ett seminarium där de lämnade över sin nya rapport ”Oskyddad” till barn- och äldreminister Maria Larsson. Rapporten handlar om barn som lever med skyddade personuppgifter och är en del av den satsning BO i år gör för att uppmärksamma barn som utsätts för våld i nära relationer. I ”Oskyddad” berättar några av de dryga 4000 barn och unga som idag lever med skyddade personuppgifter om sin vardag. Det är berättelser om rädsla för en förövare som många trots skyddet inte känner sig säkra för, om svårigheten att förklara för kompisar varför man inte kan åka med på skolutflykter, vara med på klassfoton eller Facebook och om ett enormt jobb med att ständigt förklara för skola, vård och myndigheter om vad skyddet innebär.

Många av de här barnen lever i en oerhört påfrestande situation och det känns mycket bra att BO nu lyfter deras situation! Rapporten finns att ladda ner på BO:s hemsida. Kvinnojourerna har stor erfarenheter av att möta barn som lever under hot och med skydda personuppgifter. Glädjande nog visar BO:s rapport att många barn mycket nöjda med det stöd de fått på kvinnojourerna.

De känner sig trygga där och får både omsorg och praktisk hjälp. Många tycker också att det känns skönt att möta personer som har egna erfarenheter av att leva under hot och med skyddade personuppgifer. Just att leva under hot lyfte Åsa Landberg, psykolog och en av paneldeltagarna under seminariet, som den största påfrestningen för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Åsa lyfte också hur jobbigt många upplever det att de varje år måste ansöka om förnyat skydd från Skatteverket. Ett av de förslag på förbättringar som BO presenterar i sin rapport berör detta, BO föreslår att skyddet ska gälla tills man anmäler att det inte längre behövs.

Bodil Långberg, kanslichef på Allmänna barnhuset, påtalade ett problem som även kvinnojourerna brukar lyfta, nämligen att en förälder, oftast pappan, kan ha umgängesrätt med ett barn trots att barnet lever med skyddade personuppgifter på grund av pappans hot och våld mot barnets mamma eller barnet själv. Barnen hamnar i en orimlig situation när de plötsligt ska umgås med den person som de i vanliga fall inte får ha kontakt med och kanske är mycket rädda för. Det här är en skriande brist på barnperspektiv som Roks i likhet med BO och flera i panelen vill belysa och få stopp på. Det borde vara självklart att pröva en vårdnadshavares lämplighet om han eller hon utövat våld.

Katinka Ingves från Roks styrelse passade under frågestunden på att lyfta ett angränsande problem som Maria Larsson blev märkbart berörd av, nämligen att i socialtjänstens barnutredningar berörs våld mot mamma eller barn ofta bara helt kort och utan diskussion om vilken betydelser våldet har för barnets mående. Tack BO för ett interessant seminarium, säger Katinka och Emma som var där!

Psst, för dig som vill lära dig mer! Anna Kaldal, Maria Eriksson och Elisabeth Näsman är forskare som på olika sätt berör de så kallade parallellprocesser som uppstår när familjerätten gör en utredning samtidigt som det pågår en brottmålsprocess där pappan står anklagad för våld. Idag avvaktar familjerätten ofta ett domstulsbeslut innan de fattar sitt beslut fast dessa processer egentligen handlar om helt olika saker: domstolen ska avgöra om ett brott har begåtts medan familjerätten ska bestämma vilken vårdnads- och umgängesform som är bäst för barnet.