onsdag 7 juli 2010

Pictogrambilder för mäns våld mot kvinnor tas fram

Karin och Ewy från Utvecklingscentum Dubbelt utsatt föreläste om bristen på symboler om mäns våld mot kvinnor i pictoframsystem. De har nu tagit fram nya symboler som är ute på remiss blande annat bilder för våldtäkt, slagen och tafsad.

Machofabriken - ett upplevelsebaserat arbetsmaterial för att förebygga mäns våld mot kvinnor



Projektledaren för Machofabriken (projektet ägs av Roks, Män för jämställd och SKR, Amnesty är samarbetspartner) Lisa Malmberg ledde en värderingsövning. En låda fick representera normerna för manlighet. Vad innebär det att vara i lådan?



Machofabriken är ett verktyg för att jobba med mansrollen och våld, främst för ungdomar i skolan. Ett antal filmer belyser problematiken och utgör ett underlag för diskussioner. Det behövs forum för att prata om våld.'

Lisa såg till att göra seminariet levande genom att aktivera publiken med övningar efter filmerna, diskussionerna blev livliga!

Tack för könsmaktsperspektivet, Wiveca Holst!

IOGT-NTO, IOGT-NTO-rörelsens internationella institut Broderskapsrörelsen, KSAN
arrangerade ett seminarium om Alkohol och våld.

Wiveca Holst, KSAN ( Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och Narkotikafrågor) såg till att föra in en feministisk analys på mäns våld mot kvinnor. Hon slog hål på myten att det mäns våld skulle vara missbruk. Vidare pratade Wiveca om situationen kvinnor i missbruk som utsatta för mäns våld.

För övrigt späddes fördomar på om hur relationen mellan mäns våld mot kvinnor och alkohol, ett smidigt sätt att smita ifrån kopplingen mellan manlighet och våld. Tack för könsmaktsperspektivet Wiveca!

Tjejjourer och killfrågor – att stötta unga separatisktiskt


Johanna Palmström var moderator till panelsamtalet. Sara Bäckström från tjejjouren.se berättade om tjejjourernas verksamhet och tjejjouren.se som är ett samarbetsprojekt mellan Roks och SKR. Sara betonade vikten av jourerna arbeta separtistiskt.

tisdag 6 juli 2010

Sveriges kvinnolobbys seminarium om fruimport och tvåårs-regeln

RIFFI´s (Riksförbundet för internationella föreningar för invandrarkvinnor) ordförande Meri-Helena Forsberg inledde med att ge en historisk tillbakablick hur de redan på 70-talet började jobba med frågan om 2-årsregeln.



Vice ordförande i Roks Malin Olsson föreläser om Roks rapport om Fruimport som släpptes förra året. Malin beskriver situationen för de kvinnor som är utsatta för fruimport.


Roks kvinnojourer erfarenheter visar på att det är kvinnor från främst Sydostasien som är utsatta för våld av svenska män. Om kvinnorna bryter relationen innan två år har gått är deras öde många gånger att återvända till hemlandet som kan innebära fortsatt våld och utfrysning. Det är inte ovanligt att de män som utsätter kvinnorna för våld hämtar nya kvinnor, det finns exempel på där en man är inne på den 9:onde frun. Roks ställer sig kritisk till två-årsregeln och ser att det är en stor brist att kvinnans tillgång till information om lagar och möjligheter till skydd och stöd ges från mannen som utsätter henne. Roks arbetar just nu med en uppföljande rapport med ny statistik om hur många kvinnor som är utsatta för fruimport och sökt stöd hos någon av Roks jourer. Den nya rapporten kommer även att innehålla intervjuer med utsatta kvinnor och deras situation
.
En panel, där bland annat Bernadita Nunez, Terrafem, medlem i Roks, ingick, diskuterade tvåårs-regeln.

Livaktig diskussion om rättsväsendet

"Tryggare Sverige" arrangerade ett dynamiskt seminarium om boken Vanmakt - om brottsofferutredningar och de drabbades utsatthet" där Angela Beausang deltog.


Författaren Matilda Ragnborg beskrev hur polisensoch rättsväsendet brister. Hon har tittat på JO-anmälningar och sett systemfel rättsprocessen. Tryggare Sverige framförde krav på reform hos polisen, en parlamentarisk utredning och att brottsoffer samma rättigheter som gärningsmännen.





Angela sätter diskussionen in i ett könsmaktsperspektiv och betonar arbetet som kvinnojourerna gör för att stödja kvinnor som är utsatta för mäns våld. Angela pekar på en konkret åtgärd, åklagaren och polisen finns inte längre i samma byggnad.

Förberedelse

Angela förbereder sig inför dagens debatt genom att läsa Tryggare Sveriges "Vanmakt - om brottsofferutredningar och de drabbades utsatthet"

Ledmoten Ann-Sofie Sterio arbetar med att skriva en presentation inför en konferens i Istanbul.

måndag 5 juli 2010

Morgondagens debatter

Imorgon, tisdag, kommer Angela att ha ett anförande under Tryggare Sveriges lansering av boken "Vanmakt - om brottsofferutredningar och de drabbades utsatthet"
Tid: Tisdag 6 juli, kl. 13.00
Plats: Gårdsscenen, Knägränd 2

Vice ordförande Malin Olsson kommer att presentera Roks rapport om Fruimport på Svergies Kvinnolobbys arrangemang om Fruimport och tvåårsregeln.
Tid: Tisdag, 6 juli, kl. 15.30
Plats: Högskolan, lokal D22

Roks seminarium - en succe!

Vi är precis hemkomna från Roks seminarium om Grov kvinnofridskränkning efter 10 år. Salen var så fullsatt så att en del fick stå utanför. Angela inledde med att presentera rapporten och gav en bild av kvinnojourernas verklighet. Moderatorn Katarina Wennstam gjorde ett strålande jobb med att ställa poltikerna mot väggen. Alla var rörande överens om att lagen är bra men att könsmaktsperspektivet har tappats bort och att det finns mycket kvar att göra.




Roks ordförande, Angela Beausang




Birger Östberg (Fi), Margareta Winberg (s)












Maria Fälth (kd), Hillevi Engström (m), Annika Qarlsson (c), Jakob Dalunde (mp), Eva Olofsson (v)

Grov kvinnofridskränkning efter 10 år – en tandlös lagstiftning?

När Sveriges riksdag införde brottet grov kvinnofridskränkning 1998 applåderade kvinnojourerna. Drygt 10 år senare kan Roks konstatera att målet med lagstiftningen inte har uppnåtts.

I rapporten "Grov kvinnofridskränkning - vad vet vi efter 10 år?" som lanseras vid en paneldebatt i Almedalen måndagen 7 juli visar Roks på flera problem både i konstruktionen av brottet grov kvinnofridskränkning och i tillämpningen.

- Vi kan se att den intention som Kvinnovåldskommissionen hade från början att synliggöra könsmaktsordningen inte blivit verklighet fullt ut. Att jourernas och forskningens kunskap om mäns våld mot kvinnor inte har tagits tillvara. Vi vet ju att upprepade kränkningar och misshandel under en lång tid, och växling mellan våld och värme, bryter ner en människa, säger Roks ordförande Angela Beausang.

I brottet grov kvinnofridskränkning skulle det finnas möjlighet att samla flera brott av lindrigare grad, och de skulle tillsammans utgöra ett grovt brott då de utgör en systematisk och långvarig kränkning av den drabbade kvinnan. Roks rapport visar dock att det sällan ser ut så i verkligheten. I stället är det grova brott såsom misshandel och olaga hot som tas upp i rättegång.

I några av de domslut som Roks har granskat visar det sig att rätten resonerar om det våld som mannen utsatt kvinnan för som del av en konflikt, och därmed så har man funnit en ursäkt för våldet i vissa domslut. Gränsen för vem som är offer och vem som är gärningsman blir otydlig, liksom ansvaret för våldet. Våldet ses som en vardaglig företeelse i en parrelation, och kvinnan ses som medagerande i konflikten.

- Med de domsluten visar man att man inte har lärt sig tillräckligt. Det vi ser nu och det som jourerna är oroliga för, är att man resonerar som om man aldrig hört talas om vad våld gör med kvinnor i nära relationer. Hur man nu har lyckats undvika den kunskapen i över 10 år? Det är ett problem att inte kunskapen är självklar i hela rättsväsendet, säger Angela Beausang.

När brottet grov kvinnofridskränkning infördes var syftet att belysa den psykiska terror som våldsutsatta kvinnor upplever, att understryka att de straffbara gärningarna inte nödvändigtvis skulle behöva preciseras till tid och rum, och att synliggöra att gärningarna ingår i ett led i en våldsprocess. Helheten skulle bli tydlig för rättstillämparen.

Roks rapport visar att detta mål inte har förverkligats. I maj i år beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att utvärdera tillämpningen av grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Det är Roks förhoppning att utredningen ska ta tillvara på kvinnojourernas erfarenhet av att möta kvinnor som är eller har varit utsatta för kvinnofridsbrott.

Roks rapport "Grov kvinnofridskränkning – vad vet vi efter tio år?" presenteras på måndag den 7 juli i Almedalen. Efter följer en paneldebatt med Tina Acketoft (FP), Jakop Dalunde (MP), Hillevi Engström (M), Maria Fälth (KD), Eva Olofsson (V), Annika Qarlsson (C), Margareta Winberg (S) och Birger Östberg (Fi) Moderator är journalisten och författaren Katarina Wennstam.


På roks hemsida www.roks.se kan du ladda ner hela rapporten.